Jag har ibland märkt att jag tänker på engelska när jag formar en ny dialog. Det kanske stämmer, det där testet jag gjorde, att jag passar som film writer? Eller nä, troligtvis inte. Kanske borde jag ge mig själv en spark därbak och skriva på engelska. Det är ju faktiskt ett mycket rikt språk (bäst för fantasy, har jag hört) och dessutom det enda språk som mitt Word-program kan hantera utan att flippa ut fullständigt. (Tyska ska vi bara inte prata om!)
Nu är det egentligen musik jag ska prata om. Musik som inspirerar. Filmmusik. (Okej, testet hade rätt, jag borde skriva filmmanus!) Jag älskar filmmusik, med klassiskt stuk. Gärna Hans Zimmer, mannen bakom Pirates of the Caribbean 2 och 3, Gladiator, The Da Vinci Code mfl. Underbar musik. Så... talande, om ni förstår. Det är lätt att skriva flytande, men lite hotfullt, när man lyssnar på hans musik. Texten lever.
Men egentligen är det så att den bästa text jag har skrivit har varit på helt udda ställen som på en lektion, på bussen, på stan... kanske är Lund en ovanligt bra stad för detta? Eller är det så att man slappnar av mer när man är bland folk?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar